Job 39
1 Kan du jaga byteåt lejoninnan?Stillar du de unga lejonens hunger
2 när de kryper ihop i sina håloreller ligger på lur i snåret?
3 Vem skaffar mat åt korpen,när hans ungar ropar till Gudoch flaxar omkring utan föda?
4 Vet du tiden när stengetterna skall föda,vakar du över när hindarna skall kalva?
5 Räknar du månaderna de går dräktiga,vet du tiden när de skall föda,
6 när de böjer sig ner och föder fram sina fosteroch gör sig fria från födslosmärtan?
7 Deras ungar växer sig starka ute på marken,de springer sin väg och vänder ej tillbaka.
8 Vem släppte vildåsnan fri,vem lossade hennes band?
9 Jag gav henne stäppen till hem,saltöknen blev hennes boning.
10 Hon föraktar bullret i stadenoch hör ingen pådrivares rop.
11 Hon söker efter bete på bergenoch letar efter allt som är grönt.
12 Har vildoxen lust att tjäna digoch stanna över natten vid din krubba?
13 Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran med tömoch harva markerna jämna efter dig?
14 Kan du lita på hans stora styrka,och vill du anförtro ditt arbete åt honom?
15 Litar du på att han för hem din säd och samlar den i din loge?
16 Strutshonans vingar flaxar med fröjd,men visar hennes vingar och fjädrar modersömhet?
17 Hon lämnar sina ägg på markenoch låter dem värmas på sanden.
18 Hon tänker ej på att en fot kan krossa dem,att ett vilddjur kan trampa på dem.
19 Hon är hård mot sin avkomma,som om den inte vore hennes.Hon bekymras ej av att hennes ungar kan dö.
20 Ty Gud lät henne ej få vishet,han har inte gett henne förstånd.
21 Men när hon piskar sig upp till språng,då ler hon åt både häst och man.
22 Ger du hästen hans styrka,och kläder du hans nacke med man?
23 Kan du få honom att hoppa som gräshoppan?Hans stolta frustning är skrämmande.
24 Han skrapar marken och gläds över sin styrka,han rusar fram mot väpnade skaror.
25 Han ler åt fruktan och känner ingen rädsla,han ryggar inte tillbaka för svärd.
26 Omkring honom rasslar det av koger,det blänker av spjut och lansar.
27 Han skakar och är upphetsad när han vinner terräng,han kan inte stå stilla när basunen har ljudit.
28 För varje basunstöt frustar han till,redan på avstånd vädrar han strid,kommandorop och härskrin.
29 Är det genom din visdom som höken stigeroch breder ut sina vingar mot söder?
30 Är det på din befallning som örnen stiger högtoch bygger sitt näste på höjden?På klipphyllan bor han och håller till,på klippans topp och bergsfästena.Därifrån spanar han efter byte,långt i fjärran spejar hans ögon.Hans ungar frossar på blod,och där de slagna ligger,där finner man honom. Och Herren svarade Job. Han sade: Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare?Ge svar, du som anklagar Gud. Job svarade Herren och sade: Jag är för ringa,vad kan jag svara dig?Jag lägger handen på munnen.En gång har jag talat, men jag säger inget mer,ja, två gånger, men jag gör det aldrig mer.